Ungdomspastor Jonathan Skarp predikar om Vår Tro om Människan i predikoseringen utifrån församlingsordningen.

“Vi tror att människan är skapad till Guds avbild och ämnad för gemenskap med Gud. Människan är satt att förvalta den skapelse hon är en del av. Människan har därför ett unikt värde som är lika för alla. Detta värde vilar då inte på etniskt ursprung, prestation, social status, ägodelar etc. Hennes unika värde grundar sig i att hon är skapad till Guds avbild.

Vi tror att den ursprungliga situationen för människan, i harmoni med Gud och övrig skapelse, i grunden har skadats. Synden är fråga om söndring, trasighet och brustenhet. Detta gäller människans relation till Gud, till medmänniskan, till den övriga skapelsen och till sig själv. Människan blev en främling inför den Gud i vilken hon har sitt ursprung.

Vi tror att människan är föremål för Guds tankar och intresse. Gud är kärlek och hans kärlek till människan är grundläggande även efter syndens konsekvenser. Guds värdering av människan, hennes unika och lika värde är detsamma. Guds kärlek är också källan till hans handlande för att skapa möjligheten för människan att upprättas.

1 Mos. 1:26-28, Psalm 8:4-10, 139:1-18, Rom. 3:23, Joh. 3:16, Rom. 5:6-11″